vecka 43

Vecka 43 snart till ända. Precis 2 veckor kvar innan Tim kommer hit! Äntligen!

Denna vecka har varit vår andra vecka på barnkliniken.

Barnkliniken känns lite mer färgglad, kanske mest tack vare barnen, men många dystra öden ryms här. Hjärtskärande är de barn som skulle kunna hjälpas av operativa ingrepp men som ställs sist i kö, gång på gång, för att föräldrarna inte kan betala för privat vård.  Flera av diagnoserna vi ser här såsom mässling och difteri, finns knappast i Sverige tack vare vaccinationsprogrammet.

Fredag eftermiddag var riktigt efterlängtad. Jag hyrde mig en solstol och fick mat serverad där (lyx!).

Lyfter man på locket finnner man indisk ost (paneer) i gräddig välkryddad sås med linser .



Till efterrätt kunde jag få sockervadd. 





Som grädden på moset gick jag och Malin på pedikyr på skönhetssalongen Greeshma. Det kändes som att komma hem till nån, fullt med plastblommor och ett sminkbord. Behandlingen kändes lite improviserad men det var skönt, och fötterna blev rena och mjuka.

Festligheterna går i varann, Diwali ljusets (och smällarnas) högtid har knappt börjat innan det är Arrattu. Jag åkte med allas vår taxichaffis Balan till Shivatemplet som han har som sitt tempel. Enligt Balan är det nån gud som fyller år, därför firar man i tio dagar och hyr in två stackars elefanter. Varje morgon och kväll går de smyckade elefanterna och folket i procession till levande musik tre varv runt templet. Sedan är det dans och sång hela natten till gryningen. Jag fick ta av mig skorna långt från templet och gå i den regnvåta sanden (som på sina ställen hade en förnimmelse av elefantkiss) och fick en dutt sandelträ i pannan. Det var fantastiskt att se processionen i skenet av hundratals oljelampor.